
144 sidor lästa idag – 1746 kvar.
Eller sjunk i havet – David Mohseni (Novellix)
Baksidestext: Vi är tjugofem. Hälften satte sig i båten. Nu finns det ingen mer plats. Vi sätter oss på varandra. Vi är så många att båten knappt syns. Det är första gången i mitt liv som jag sitter i en båt och det är första gången jag ser så mycket vatten. Vi är en sandkornsö i ett jättestort hav. Jag kan inte simma ens tio centimeter.
Kyssen – Merethe Lindstrøm (Novellix)
Baksidestext: Hon fråga om det var jag som hade ringt om katterna. De är här inne, sa hon. Först blev jag bara stående, tittande. Det är länge sedan, tänkte jag. Med det var här. Det fanns ingenting jag kunde säga eller förklara just då, så jag följde efter henne in.
Solsting – Tessa Hadley (Novellix)
Baksidestext: Rachel tänker att hon inte kommer att kunna somna, uppslukad som hon är av det betydelsefulla som skett i hennes liv i dag. Hon tänker att hon inte kommer att fullfölja det här med Kieran, inte nu, inte den här gången. Men det förtar inte den euforiska känslan som kommer av vetskapen om att han vill ha henne, vetskapen om att han följt efter henne hit. Det får henne att känna det som om det fanns en fantastisk flod av hemliga möjligheter som flödade genom världen, riklig nog för att räcka till alla. Hon känner att hon från och med nu kommer att kunna sänka händerna i den floden och ta det som tillhör henne så fort hon känner för det.
Kanske är det så att man redan lever sin dröm, att man har allt det där man önskade sig. Och kanske ställer man sig då frågan: Var detta allt? Vad händer den dagen? Kanske letar sig något annat in – någon annan – och kanske att drömmarna i en väcks på nytt.
En familjemiddag – Kazuo Ishiguro (Novellix)
Baksidestext: Ensamhet och besvikelse och ett nervkittlande, underliggande hot präglar denna historia, där en ung man återvänder till sitt barndomshem i Japan efter att ha varit bosatt i Amerika. Modern är död, förgiftad av fugufisk som är dödlig om den inte hanteras korrekt när den tillreds. Kvar i familjen finns den stränge fadern och den yngre systern. De tre samlas runt bordet för att äta en gemensam måltid som fadern har lagat till. Det är fisk i grytan.
”Far har blivit riktigt duktig i köket sedan han tvingades klara sig själv”, sa Kikuko och skrattade. Han vände sig om och tittade kyligt på min syster.
”Knappast något jag är stolt över”, sa han. Kom hit och hjälp till, Kikuko.
Först rörde min syster sig inte ur fläcken. Sedan gick hon och satte på sig ett förkläde som hängde på ett skåp.
”Det är bara grönsakerna kvar att koka nu”, sa han till henne. ”Det andra behöver bara tittas till. Sedan höjde han blicken och såg underligt på mig i några sekunder.”
Gläntan – Stina Jackson (Novellix)
Baksidestext: Det fanns en glänta som jag delade med de vilda djuren. De brukade lämna sina skatter där. En bländvit rådjurskrona som jag varsamt lyfte och vilade mot min egen hjässa. Ett himmelsblått fågelägg som jag bäddade ner i mossan och sjöng godnattvisor för. En kull av harungar som betraktade mig en lång stund utan att blinka innan de jagade iväg genom ljungen. Det fanns inga stigar som ledde till gläntan, man måste följa de hemliga tecknen, granarna som först växte allt tätare och sedan började riva och slå efter en innan de plötsligt gav vika och släppte in himlen och ljuset. Det var i gläntan jag hittade Lenni.
Sommaren 1994, hettan dallrar i luften. En flicka rör sig i gränslandet mellan barn och tonåring. Hon längtar bort och skogen blir den magiska plats dit de vuxna inte går – en plats där allt kan hända. Och i en glänta möter hon Lenni, en ung man med en blick som plötsligt kan mörkna. Han är uppenbarligen på flykt från något men vill inte berätta vad och en oviss bekantskap tar sin början under de ljusa sommarnätterna.













