{"id":671,"date":"2026-01-01T22:22:34","date_gmt":"2026-01-01T21:22:34","guid":{"rendered":"https:\/\/intedinsyrra.se\/?p=671"},"modified":"2026-01-02T22:39:21","modified_gmt":"2026-01-02T21:39:21","slug":"dag-12-294-sidor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/2026\/01\/01\/dag-12-294-sidor\/","title":{"rendered":"Dag 12 – 294 sidor"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

294 sidor l\u00e4sta idag p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag. 1452 sidor kvar.<\/p>\n\n\n\n

Sir Henry – Lydia Millet<\/strong> (Novellix)
Baksidestext: Lydia Millet \u00e4r en prisbel\u00f6nt kanadensisk-amerikansk f\u00f6rfattare som debuterade med romanen Omnivores och sedan dess har skrivit ett dussin romaner samt novellsamlingen Love in Infant Monkeys. […] Denna novell \u2013 med titeln \u201dSir Henry\u201d \u2013 handlar om en hundrastare i New York, som g\u00e5r helt upp i sitt v\u00e4rv och f\u00e5r en n\u00e4stan spr\u00e5klig kontakt med hundarna han rastar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Om utr\u00e4kning av omf\u00e5ng 1 – Solvej Balle<\/strong> (Wahlstr\u00f6m & Widstrand)
Baksidestext: Det \u00e4r mig han v\u00e4ntar p\u00e5. Jag heter Tara Selter. Jag sitter i det innersta rummet som vetter mot tr\u00e4dg\u00e5rden och vedstapeln. Det \u00e4r den artonde november. Varje kv\u00e4ll n\u00e4r jag g\u00e5r och l\u00e4gger mig h\u00e4r inne \u00e4r det den artonde november och varje morgon n\u00e4r jag vaknar \u00e4r det den artonde november. Jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig inte l\u00e4ngre att vakna upp till den nittonde november och jag minns inte l\u00e4ngre den sjuttonde november som om det var i g\u00e5r.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Apollo – Chimamanda Ngozi Adichie<\/strong> (Novellix)
Baksidestext: Jag stirrade p\u00e5 Raphael fylld av den ov\u00e4ntade gl\u00e4djens djupa upphetsning. \u201dJag s\u00e5g filmen n\u00e4r jag jobbade i det f\u00f6rra huset\u201d, sade han. \u201dKolla in det h\u00e4r.\u201d Han gjorde en liten piruett, hoppade upp och sparkade med benet utstr\u00e4ckt och h\u00f6gt, kroppen var smidig elegans i varje fiber. Jag var tolv \u00e5r och hade inte f\u00f6rr\u00e4n d\u00e5 k\u00e4nt igen mig i en annan m\u00e4nniska.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Att se upp till n\u00e5gon trots klasskillnad, att komma n\u00e5gon s\u00e5 n\u00e4ra trots \u00e5ldersskillnad, att k\u00e4nna sig besl\u00e4ktad med n\u00e5gon \u2013 och sedan uppleva sig l\u00e4mnad f\u00f6r n\u00e5gon annan. \u00c4r det d\u00e4rf\u00f6r man sj\u00e4lv sviker? F\u00f6rr\u00e5der?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Biografi \u00f6ver en kl\u00e4nning – Jamaica Kincaid<\/strong> (Novellix)
Baksidestext: N\u00e4r hon gick d\u00e4r med mig i famnen (utan att klaga) och solens hetta \u00e4nnu var s\u00e5 \u00f6verv\u00e4ldigande att det tycktes vara den och inte tyngdlagen som h\u00f6ll oss fastnaglade vid jordens yta, tryckte jag l\u00e4pparna mot sidan av hennes huvud (tinningen) och k\u00e4nde blodets pulsslag genom hennes kropp; jag tryckte l\u00e4pparna mot hennes hals och h\u00f6rde henne sv\u00e4lja saliven som samlades i munnen; jag tryckte ansiktet mot hennes hals och drog djupt in en lukt som jag inte kunde identifiera d\u00e5 (hur skulle jag kunna det, det fanns ingenting att j\u00e4mf\u00f6ra den med) och inte kan nu, f\u00f6r den \u00e4r inte fr\u00e5n djur eller plats eller f\u00f6rem\u00e5l, det var (och \u00e4r) en lukt unik f\u00f6r henne, och den l\u00e4mnade ett s\u00e5 djupt avtryck att den till sist blev del av mina andra sinnen, och \u00e4nnu (ja, nu) \u00e4r denna lukt \u00e4ven smak, ber\u00f6ring, syn och h\u00f6rsel.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Natt i London – Charles Dickens<\/strong> (Novellix)
Baksidestext: P\u00e5 marknadsmorgnar var Covent Garden ett str\u00e5lande s\u00e4llskap. De stora vagnarna lastade med k\u00e5l, och med m\u00e4n och pojkar fr\u00e5n lantbruket som l\u00e5g och sov under dem medan p\u00e5passliga hundar fr\u00e5n handelstr\u00e4dg\u00e5rdarna bevakade alltsammans, var rena festen. Men bland det v\u00e4rsta man kan se i London om n\u00e4tterna \u00e4r de barn som stryker omkring h\u00e4r, som sover i korgar, sl\u00e5ss om slaktavfall, rusar fram mot varje f\u00f6rem\u00e5l som de tror att de kan l\u00e4gga sina tjuvaktiga fingrar p\u00e5, smiter fr\u00e5n konstaplarna och dyker in under vagnar och k\u00e4rror. Mot piazzans stenl\u00e4ggning h\u00f6rs ett st\u00e4ndigt, d\u00e4mpat smatter fr\u00e5n deras regnande barfotaf\u00f6tter.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Katten & \u00d6n – Tove Jansson<\/strong> (Novellix)
Baksidestext: En dag l\u00e4mnade katten lekstugan och flyttade in i huset d\u00e4r den tillbringade sina n\u00e4tter under s\u00e4ngen\u00a0i diskl\u00e5dan, den hade n\u00e4mligen redan d\u00e5 helt egna id\u00e9er. Sophia bar katten tillbaka till lekstugan, hon\u00a0gjorde allt f\u00f6r att st\u00e4lla sig in men ju mer hon \u00e4lskade dess snabbare var den i diskl\u00e5dan igen. N\u00e4r l\u00e5dan blev f\u00f6r full skrek katten och d\u00e5 m\u00e5ste n\u00e5gon diska.\u00a0Den hette Ma Petite och kallades Mappe.\u00a0Det \u00e4r underligt med k\u00e4rlek, sa Sophia. Ju mer man \u00e4lskar den andra dess mindre tycker den andra\u00a0om en. Det \u00e4r alldeles riktigt, anm\u00e4rkte farmorn. Och vad g\u00f6r man d\u00e5?\u00a0Man forts\u00e4tter att \u00e4lska, svarade Sophia hotfullt. Man \u00e4lskar v\u00e4rre och v\u00e4rre<\/em>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

294 sidor l\u00e4sta idag p\u00e5 \u00e5rets f\u00f6rsta dag. 1452 sidor kvar. Sir Henry – Lydia Millet (Novellix)Baksidestext: Lydia Millet \u00e4r en prisbel\u00f6nt kanadensisk-amerikansk f\u00f6rfattare som debuterade med romanen Omnivores och sedan dess har skrivit ett dussin romaner samt novellsamlingen Love… L\u00e4s merDag 12 – 294 sidor<\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,15],"tags":[],"class_list":["post-671","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-lasutmaning","content-layout-full"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/671","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=671"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":681,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/671\/revisions\/681"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/intedinsyrra.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}