294 sidor lästa idag på årets första dag. 1452 sidor kvar.
Sir Henry – Lydia Millet (Novellix)
Baksidestext: Lydia Millet är en prisbelönt kanadensisk-amerikansk författare som debuterade med romanen Omnivores och sedan dess har skrivit ett dussin romaner samt novellsamlingen Love in Infant Monkeys. […] Denna novell – med titeln ”Sir Henry” – handlar om en hundrastare i New York, som går helt upp i sitt värv och får en nästan språklig kontakt med hundarna han rastar.
Om uträkning av omfång 1 – Solvej Balle (Wahlström & Widstrand)
Baksidestext: Det är mig han väntar på. Jag heter Tara Selter. Jag sitter i det innersta rummet som vetter mot trädgården och vedstapeln. Det är den artonde november. Varje kväll när jag går och lägger mig här inne är det den artonde november och varje morgon när jag vaknar är det den artonde november. Jag förväntar mig inte längre att vakna upp till den nittonde november och jag minns inte längre den sjuttonde november som om det var i går.
Apollo – Chimamanda Ngozi Adichie (Novellix)
Baksidestext: Jag stirrade på Raphael fylld av den oväntade glädjens djupa upphetsning. ”Jag såg filmen när jag jobbade i det förra huset”, sade han. ”Kolla in det här.” Han gjorde en liten piruett, hoppade upp och sparkade med benet utsträckt och högt, kroppen var smidig elegans i varje fiber. Jag var tolv år och hade inte förrän då känt igen mig i en annan människa.
Att se upp till någon trots klasskillnad, att komma någon så nära trots åldersskillnad, att känna sig besläktad med någon – och sedan uppleva sig lämnad för någon annan. Är det därför man själv sviker? Förråder?
Biografi över en klänning – Jamaica Kincaid (Novellix)
Baksidestext: När hon gick där med mig i famnen (utan att klaga) och solens hetta ännu var så överväldigande att det tycktes vara den och inte tyngdlagen som höll oss fastnaglade vid jordens yta, tryckte jag läpparna mot sidan av hennes huvud (tinningen) och kände blodets pulsslag genom hennes kropp; jag tryckte läpparna mot hennes hals och hörde henne svälja saliven som samlades i munnen; jag tryckte ansiktet mot hennes hals och drog djupt in en lukt som jag inte kunde identifiera då (hur skulle jag kunna det, det fanns ingenting att jämföra den med) och inte kan nu, för den är inte från djur eller plats eller föremål, det var (och är) en lukt unik för henne, och den lämnade ett så djupt avtryck att den till sist blev del av mina andra sinnen, och ännu (ja, nu) är denna lukt även smak, beröring, syn och hörsel.
Natt i London – Charles Dickens (Novellix)
Baksidestext: På marknadsmorgnar var Covent Garden ett strålande sällskap. De stora vagnarna lastade med kål, och med män och pojkar från lantbruket som låg och sov under dem medan påpassliga hundar från handelsträdgårdarna bevakade alltsammans, var rena festen. Men bland det värsta man kan se i London om nätterna är de barn som stryker omkring här, som sover i korgar, slåss om slaktavfall, rusar fram mot varje föremål som de tror att de kan lägga sina tjuvaktiga fingrar på, smiter från konstaplarna och dyker in under vagnar och kärror. Mot piazzans stenläggning hörs ett ständigt, dämpat smatter från deras regnande barfotafötter.
Katten & Ön – Tove Jansson (Novellix)
Baksidestext: En dag lämnade katten lekstugan och flyttade in i huset där den tillbringade sina nätter under sängen i disklådan, den hade nämligen redan då helt egna idéer. Sophia bar katten tillbaka till lekstugan, hon gjorde allt för att ställa sig in men ju mer hon älskade dess snabbare var den i disklådan igen. När lådan blev för full skrek katten och då måste någon diska. Den hette Ma Petite och kallades Mappe. Det är underligt med kärlek, sa Sophia. Ju mer man älskar den andra dess mindre tycker den andra om en. Det är alldeles riktigt, anmärkte farmorn. Och vad gör man då? Man fortsätter att älska, svarade Sophia hotfullt. Man älskar värre och värre.