När vi var i Göteborg vid lucia så tittade vi på baletten Nötknäpparen och tyckte den var jättebra – mycket bättre än väntat faktiskt, ett bra val som första balett att titta på – så när jag hittade den här filmen så var det klart att vi skulle se den också.

Filmen är förstås inte alls som baletten, även om grunden är någorlunda samma. Julfest, Claras gudfar Drosselemeyer (Morgan Freeman) fixar julklappar till alla barn, nötknäpparen Philip som hjälper Clara genom äventyren, Sugar Plum Fairy (Keira Knightley), Mouse king, drömvärldar osv. Men också mycket som är annorlunda, tex att Sugar Plum är den onda fen.

Sevärd? Tja, den var ju inte överdrivet lång, bara drygt 1,5 timme, och säkert både spännande och lite läskig för rätt målgrupp. Tillräckligt bra för att vilja se den igen? Njae, det skulle jag inte säga, men samtidigt känns det inte som bortkastad tid att ha sett den.

La la land
Det var med en snutt från den här filmen på något frågeprogram (På spåret?) under hösten och jag kom på att jag inte hade sett filmen. Det har jag nu. Det hade jag inte behövt göra. Inte den sämsta filmen, men långt ifrån den bästa.

Vaiana 2
Kanske är tecknad film mer min melodi? Har ju sett den första filmen x antal gånger, men så upptäckte jag på jobbet att det finns en tvåa också. Klart jag var tvungen att se den också. Jag gillade musiken bättre i den första filmen, men det kan ju också bero på att jag har sett den fler gånger och därför också hört låtarna fler gånger. För visst är det ofta så att första gången man hör en låt så säger den inte så värst mycket. Därmed inte sagt att jag tyckte att filmens handling var dålig. Det var den inte. Lika bra som den första tycker jag nog. Men jag är ju svag för Disney-filmer också – i alla fall de flesta.

Hemma sjuk och tittar på film. Riktigt bra faktiskt.