328 sidor lästa idag, 2866 kvar.

Mammalia – Ulrika Kärnborg (Novellix)
Baksidestext: Där kunde det ha tagit slut. ”Än sedan”, tänkte jag. ”Än sedan”. Jag kände mig tydligen inte särskilt berörd. Det gick ett par veckor utan något livstecken från Mona. En eftermiddag, strax efter redaktionsmötet på tidningen, ringde hon plötsligt igen. ”Hej”, sade hon, som vanligt utan att presentera sig. ”Har du saknat mig?”

Kitchen – Banana Yoshimoto (Tranan)
Baksidestext: Den föräldralösa Mikage står alldeles ensam i världen efter att hennes mormor dött. Inför begravningen får hon hjälp av den jämnårige Yuichi, som arbetar i mormoderns favoritblomsterbutik. Helt oväntat föreslår han att Mikage ska bo med honom och hans mamma Eriko, en transkvinna som driver nattklubb i Tokyo. Tveksam tackar hon ja och flyttar in på en soffa i deras kök rummet hon älskar mest i alla hem. Och samtidigt som den nya familjen tar form byggs en vacker och stämningsfull berättelse upp, ständigt med ett kök i närheten. Tills nya tragedier en dag står för dörren. Den japanska kultklassikern Kitchen från 1988 finner ständigt nya läsare världen över. Här presenteras den tillsammans med systernovellen Moonlight Shadow – två eleganta berättelser om kärlek och förlust vars skenbara enkelhet är ett konstgrepp av en mycket speciell författare.

För den som undrar så heter författaren egentligen Mahoko Yoshimoto, men hon tog pseudonymen Banana för att hon älskar bananblommor. En anledning så god som någon kan man tycka.

Den sista vägen – Rachel Korn (novellix)
Baksidestext: En höstdag 1942 tvingar den tyska ockupationsmakten alla judiska familjer i ett galizianskt getto att välja ut en familjemedlem till deportation. Väljer man inte ut en, måste alla gå. I Den sista vägen tvingar ett grymt ultimatum människan att begrunda en av existensens svåraste frågor: Vems liv är värt mest? De tittade på varandra, vem av dem skulle gå, gå dit, varifrån man aldrig återvände? Var och en genomfors av en plötslig känsla av främlingskap. Den ene såg redan den andre som offer. Den ene såg redan sin rival i den andre. Och vem skulle man välja ut, och vem skulle välja? Med vilket mått skulle man mäta, med vilken våg skulle man väga för att kunna bestämma vem som skulle behöva dö redan nu, och vem som förtjänade att fortsätta leva ännu ett tag?

Skulle du offra dig för att din familj skulle få leva eller skulle du hellre låta hela familjen dö inklusive dig själv? Självklart skulle du offra dig om du fick frågan en solig sommardag. Men hur skulle du känna om det verkligen gäller? På knappt 15 sidor ställs alltihop på sin spets.

Nattsidan – Joyce Carol Oates (Novellix)
Baksidestext: Även om Fru A. hade informerat oss i förväg om att vi inte skulle få bevittna några fysiska fenomen syntes ibland ljus som glimrade till i det släckta rummet, som de svagt pulserande ljus som eldflugor åstadkommer, och både Perry Moore och jag själv kände ekbordet vibrera under våra fingrar.

Du och jag mot världen – Zulmir Becevic (Novellix)
Baksidestext: Du hade bestämt dig för att plugga svenska hårdare än hårt för att inom en snar framtid bli färdig med brevet som du redan första dagen hade börjat skriva till Sveriges president. Du tänkte att ”Hej mister president” behövde kompletterad med information om pappa och dig, och om varför mamma och du hade kommit till Sverige, och kanske ett personligt löfte till presidenten om högsta betyg i alla ämnen. Det enda han behövde göra i utbyte var att få pappa att komma till dig.

Blomman – Suzanne Brøgger (Novellix)
Baksidestext: Jag vände om. Under en tyngd av bly. Jag smög bort längs trädgårdsgången och hela kroppen skakade av gråt därför att allt såg så omöjligt ut. Över att man inte ens kan säga något med blommor. Jag snyftade över omgivningens makt och hatade mig själv för det svek jag hånar alla andra för. Att inte kunna erkänna sig själv. Att inte kunna stiga in i en hiss, gå nerför en gång eller två och ge en blomma till en man som man älskar. Säg det med blommor! Så enkelt det kan vara, men ändå så svårt. För vad säger egentligen en kvinna när hon ger en blomma till en man? Till en man som inte alls vill ha någon växt utan själva kvinnan, fast i reviderad utgåva, med lämpliga strykningar på olämpliga ställen. Är det inte en direkt förolämpning? Men om man inte ens kan säga det med blommor, kan man säga det överhuvudtaget då?
Den inre kamp mellan egna ideal och samhällets förväntningar som beskrivs i Suzanne Brøggers novell från 1975 kunde lika gärna ha utspelats idag.

Idag blev det bara en enda bok läst, men å andra sidan var den på 293 sidor. 3194 sidor kvar att läsa.

Katt på recept – Syou Ishida (Nona)
Baksidestext: På femte våningen i ett gammalt hus i slutet av en gränd ligger Kokorokliniken, en mottagning för vilsna själar. Vägen dit är bara öppen för dem som verkligen behöver hjälp. Den mystiska kliniken erbjuder en särskild behandling: de skriver ut katter på recept. Patienterna blir oftast förvånade, men om de följer receptet så genomgår de omvälvande förändringar i livet vägledda av de lekfulla, empatiska och ibland något utmanande katterna.

Livets stråle – Michail Bulgakov (Novellix)
Baksidestext: Privatdocent Ivanov stod som förstenad, närmast tillintetgjord: hur kunde väl han, Ivanov, ha missat att lägga märke till en sådan simpel sak, som den där smala strålen! Och detta var ju i sanning någonting ohyggligt! Ja, titta bara … Herregud, Vladimir Ipatievitj! utbrast Ivanov förskräckt med ögat tryckt mot okularet. Vad är det som pågår? De växer ju framför ögonen på mig … Herregud …! Jag studerar dem för tredje dagen i rad nu, sade Persikov och myste.

Skammen – Annie Ernaux (Norstedts)
Baksidestext: ”Tidigt på eftermiddagen, en junisöndag, försökte min far döda min mor.” Annie Ernaux är tolv år när hon blir vittne till att hennes far försöker slå ihjäl hennes mor. Osentimentalt och självutlämnande återskapar hon runt denna våldsscen den värld som var hennes 1953. Ju mer Ernaux dyker ner i historien, desto mer begriper hon vilket spänningsfält föräldrarna levde i, där önskan om social framgång och skammen över var de kommer ifrån tydliggörs. Samtidigt skildrar Ernaux sin egen skam och strävan efter att slippa undan konventionerna hon vuxit upp med och i stället följa sin längtan efter ett helt annat liv än föräldrarna.

Väderlekar – Alexandra Kleeman (Vide förlag)
Baksidestext: ”Utanför fönstret har jag sett barn leka i snön, till synes omedvetna om att den består av kristaller och att varje flinga är ömtålig och omöjlig att återskapa. Jag har sett snön smälta i deras händer, men aldrig känt den smälta i mina egna.” Hur beskriver man världen instängd bakom femton centimeter tjockt plexiglas? Vad gör man när man vaknar ensam om natten i ett hus som känns mindre och mindre bebott? Och hur kan en pappa kontrollera vädret när han inte ens kan kontrollera sig själv? I långnovellen Väderlekar utforskar Alexandra Kleeman inre och yttre väder med ett språk lika uppfinningsrikt som familjen hon skildrar.

Friskytten – August Apel (Hastur förlag)
Baksidestext: ”Nu stod han vid vägskälet. Trollkretsen var dragen, skallarna och benknotorna låg där i en ring. Månen dolde sig alltmer bakom molnen och lät de dystert brinnande kolbitarna, som vinden då och då lät glöda till, ensamma lysa på det nattliga dådet. Långt borta slog ett tornur det tredje kvartersslaget; Wilhelm placerade gjutskopan på kolbitarna och lade in blyet tillsammans med tre kulor som redan tidigare träffat sina mål, för denna sed bland friskyttar mindes han från sina läroår. Skogen började fyllas av nattens liv. Då och då flaxade ugglor, fladdermöss och andra ljusskygga nattflygare upp, bländade av ljuset. De föll ner från sina grenar och satte sig runt trollkretsen, där de dovt kraxande verkade föra obegripliga samtal med dödskallarna. De blev fler och fler och bland dem ilade dimmiga gestalter omkring som molnstrimmor som ibland såg ut som djur, ibland som människor.”

Epifanier – James Joyce (Ellerströms)
Baksidestext: Epifanier, uppenbarelser, kallade James Joyce en svit korta texter han skev som ung man. De består av prosalyriska bilder, korta dramatiska scener och drömskildringar. Innehållet är självbiografiskt, ofta vassa iakttagelser från sällskapslivet i Dublin. Under vardagsytan skymtar de stora livssammanhangen fram i hastiga glimtar. Epifanierna var tänkte att bilda en egen bok; i stället utnyttjade Joyce ett antal av dem i sina verk, främst Ett porträtt av konstnären som ung. Detta är den första utgåvan på svenska, en fascinerande pusselbit i Joyces verk.

Banvaktare Thiel – Gerhart Hauptmann (Hastur förlag)
Baksidestext: Thiel är en enkel och rättskaffens man; hans vardag består mest av familjeliv, samvetsgrant utförda arbetsuppgifter vid järnvägen och kyrkobesök. När hans första hustru dör, gifter han om sig med den härsklystna och grälsjuka Lene, som utövar en förblindande sexuell lockelse på honom. En ohejdbar process tar vid och han bryts steg för steg ned; allt når sin kulmen då något fasansfullt inträffar i närheten av banvaktarstugan. Det är en gastkramande historia som dukas upp inför läsarens ögon och det är svårt att frigöra sig från intrycken efteråt. Kanske är Banvaktare Thiel (1888), trots det lilla formatet och trots att novellen var bland det allra första Hauptmann skrev, höjdpunkten i hans verk. Gerhart Hauptmann (1862–1946) tilldelades 1912 Nobelpriset i litteratur.

400 sidor lästa idag. 3880 kvar.

Spricktand – Tanya Tagaq (Tranan)
Baksidestext: En inuitflicka växer upp i en liten arktisk stad i nordligaste Kanada på sjuttio- och åttiotalet. Från tidig ålder känner hon en magnetisk dragning till tundran och djuren som omger henne. Naturen blir en tillflykt från tristessen, våldet och alkoholmissbruket som präglar bygden – och när den börjar kalla på henne bestämmer hon sig för att svara. Spricktand är en nyskapande och omstörtande roman som blandar memoar, fiktion, poesi och inuitisk mytologi. Tanya Tagaq utforskar en värld där gränserna mellan gott och ont, djur och människa, offer och förövare, verkligt och inbillat suddas ut, men där kärlekens kraft består.

Mina dagar i Morisakis bokhandel – Satoshi Yagisawa (Nona)
Baksidestext: I en liten gränd i Tokyos stora bokdistrikt Jimbocho gömmer sig ett paradis för bokälskare: Morisakis bokhandel. Den drivs av Takakos excentriska morbror Satoru. När Takako oväntat förlorar både sin pojkvän och sitt jobb tackar hon motvilligt ja till Satorus erbjudande om att flytta in i det lilla rummet ovanpå bokhandeln. Hon har aldrig varit intresserad av att läsa och har till en början inte alls någon lust att bo där, men så småningom finner hon tröst både i böckerna och hos flera nya vänner i området. Men just när Takako börjar känna glädje igen gör det förflutna sig påmint, och samtidigt tar Satorus tillvaro en överraskande vändning. Tillsammans försöker de hantera sina sorger och hitta vägar framåt med hjälp av lärdomarna från böckerna som omger dem.

318 sidor lästa idag. 4280 kvar att läsa.

Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? – Christer Hermansson (Tusculum förlag)
Baksidestext: Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? är en obligatorisk och självklar läsning för alla människor som någonsin har besökt eller tänker besöka ett bibliotek. I boken får du veta det mesta om biblioteksångest, bibliotekschefer, informationskompetens, förste bibliotekarier, läsa usla biblioteksvitsar och ta del av en svensk lätt skruvad biblioteksvardag. 

Blev lite besviken måste jag säga, eftersom jag boken enligt vidare läsning på baksidan är ”ett underhållande och utmanande urval nyredigerade texter om bibliotek och bibliotekarier”. Vilket i sig inte är en lögn, men det framgår inte med önskvärd tydlighet att det handlar om en samling debattinlägg och debatterande krönikor. Lite lurad blev jag kanske av att boken står som roman i bibliotekssamlingen.

Hoppas det smakar bra – Junko Takase (Tranan)
Baksidestext: Nitani arbetar på ett medel­stort kontor i en förort till Tokyo. Han tar sig fram i världen utan några större ambitioner och förstår inte andra människors besatthet av mat – själv äter han helst snabbnudlar och skulle inte ha något emot att få hela sitt näringsintag från en tablett. På samma kontor arbetar den ambitiösa Oshio och allas favorit Ashikawa, som ständigt lyckas komma undan med att gå hem tidigt med ”migrän” medan de andra får täcka upp för henne. Att hon trots det har tid att baka en massa sötsaker och ta med sig till kontoret retar upp Oshio till den grad att hon bestämmer sig för att börja sabotera för henne. Och hon lyckas få med sig Nitani på tåget, även om han egentligen är rätt så förtjust i Ashikawa.

Blev lite fler sidor lästa idag, men hade jag inte kommit igång så sent så hade det kanske kunnat blir fler. Nåja, det kommer fler dagar. 323 sidor lästa idag. 4598 kvar att läsa.

Julnovell ”Tomten” – Jonas Karlsson (Akt förlag)
Baksidestext: Julen har många anspråk och förväntningar, men tillvaron är inte alltid lätt, särskilt när allt vänts upp och ner, och inget är som det varit. I ”Tomten” möter vi omtänksamma William som vill ställa att till rätta, men ingenting blir riktigt som han tänkt sig.

Om svar anhålles – Carin och Lennart Hjulström (Månpocket)
Baksidestext: Elisabeth, 42, har förlorat sin mamma. De har alltid levt nära varandra – hur ska hon nu klara sig? Det visar sig att hennes mamma har haft ett helt källarförråd helgat åt hennes pappa – en person hon aldrig har fått prata om. Vem är han, denne Bo Axelsson? Och finns det mer kring hennes eget liv som hon aldrig har fått veta? Elisabeth beslutar sig för att skriva brev till alla Bo Axelsson hon hittar. Och hon får svar från jordens alla hörn. Är någon av avsändarna hennes pappa?

Feltänkt 3 Potentiell energi – Yvette Gustafsson (Uvett)
Baksidestext: Med kroppar och sinnen fulla av outnyttjad, potentiell energi levde vi på hoppet 2021. Hoppet om att pandemin när som helst skulle vara över – att det skulle bli allas år! Förhoppningarna grusades ganska snabbt. FHM:s pressträffar fortsatte, evenemang ställdes in eller blev digitala och ”coronabubbla” blev ett av nyorden. Zoomtröttheten var ett faktum. Serien publicerades med ett nytt avsnitt varje tisdag på Instagram-kontot @feltankt Feltänkt nr 3: Potentiell energi samlar alla avsnitt av Feltänkt under 2021.

Sjung ingen psalm när jag är död – Karin Tidbeck (Kraxa förlag)
Baksidestext: Tre föräldralösa systrar på 1800-talet lever ensamma i familjens stora hu. En av dem är döende. De andra två gör allt i konstens och vetenskapens namn för att rädda kvar henne i framtiden.

Det är den här boken som ligger till grund för det tidigare inlägget idag. Dikten är citerad i boken och jag kände att den passade bra ihop med fotot på kyrkan, en annorlunda men fin dikt att ha i en dödsannons kanske.

Fem systrar – Susanna Evert (Kraxa förlag)
Baksidestext: Fem systrar flyttar in på bottenvåningen i ett flerfamiljshus. Det är en udda och skygg syskonskara som aldrig visar sig ute, förutom en av systrarna som är blind. En nyfiken granne gör hennes bekantskap och bjuds in till lägenheten. Inget kan förbereda henne för vad hon möter därinne.

Den här boken har jag läst en gång tidigare, men jag kom inte riktigt ihåg hur den slutade, bara att jag tyckte den var bra. Funkade absolut att läsa igen.

Förbjuden graviditet – Anders Fager (Kraxa förlag)
Baksidestext: Polisassistent Amanda Älvekull har korta, krumma ben, vassa tänder och spetsiga öron. Hon är en av de andra vid Stockholmspolisen och har fått kämpa för att bli en del av kollegorna. En dag kallas hon och hennes kamrater ut på ett trygghetslarm. Någon går bärsärk i Kungsträdgården. Snart kommer Amandas ursprung att göra sig påmint. På ett fruktansvärt sätt.

Även den här boken hade jag läst förut, fast det kom jag inte ihåg förrän jag började läsa och kände igen handlingen. Hade ingen aning om hur den slutade så det var inga problem att läsa den igen.

Pga orsaker och anledningar så blev det bara 142 sidor lästa idag. 4921 kvar.

Det kommer garanterat inte bli några djuplodande recensioner om det jag läser, någon kommentar här och där på sin höjd. Oftast sträcker sig mina åsikter om böcker till att de är bra eller inte, och är de inte bra så brukar jag inte läsa ut dem.

Rachel Cusk – Det är så man gör (Novellix)
Baksidestext: Snön var fin. Martin kände det genom skidornas första beröring. Det hade klarnat upp och himlen blev synbar allt djupare blå. Han så de andra bergens kolossala, skulpterade toppar. Deras former kändes som en påminnelse om världen i ett urtillstånd, i skapelsens virvel. Andra skidåkare susade förbi honom, med raka och graciösa kroppar, de krängde från sida till sida med samma precision som en metronom och försvann sedan i en kaskad av stoft.

Henrik Pontoppidan – Isbjörnen (Bakhåll)
Baksidestext: Denna korta roman ur 1917 års danske Nobelpristagare Henrik Pontoppidans stora produktion är en evigt ung minor classic. Huvudpersonen Thorkild Müller är udda så det förslår. Han är stor och oformlig till växten, burdus och rättfram och i skägget syns ofta rester av grönkålssoppa. Hur han kommer igenom prästutbildningen är obegripligt för han öppnar aldrig en bok. Ändå tar han mot sin vilja examen och kommenderas till Grönland – där han lever upp och blir en hejdundrande och oförliknelig prost, kallad Isbjörnen. Berättelsen om Thorkild är en fantastisk och underbar berättelse, en berättelse om den svåra konsten att bara vara sig själv.

Aris Fioretos – Rapport från den täta världen (Novellix)
Baksidestext: Vi var fem pojkar i klass HII som brukade samlas runt schackbrädet. Argumenten stöttes och blöttes mellan dragen. När det slutligen blev dags att rösta visade sig två vara för, två mot självmordet som lösning. Den femte i gruppen vägrade att ta ställning.

Efter att mestadels ha läst feelgood hela året så tänkte jag utmana mig själv resten av året och i början på nästa. Dvs under jul- & nyårsledigheten, från och med imorgon till och med 6 januari. Okej då, jag jobbar 2 januari, men det räknar jag inte in.

Vad innebär utmaningen då, kan man fråga sig? Jo så här tänkte jag. Ingen läsplatta, bara tryckta böcker. Ingen feelgood, bara böcker jag normalt inte skulle läsa.

Det blev en försvarlig hög. Eller två, faktiskt. En med noveller från Novellix och en med andra böcker. Totalt 71 böcker, med totalt 5063 sidor. Vilket i snitt blir ungefär 298 sidor per dag. Det är ungefär så mycket jag brukar läsa per dag när jag jobbar. Eller, jag brukar ju inte läsa på arbetstid, men ja ni fattar…

Första boken blir den jag ”tjuvlånade” innan jag gick hem – Isbjörnen av Henrik Pontoppidan.